Statens Naturvårdsverk har lite i smyg reviderat sin tidsserie från 1990 och framåt över Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser. Det är framförallt när det gäller LULUCF som det skett stora förändringar. LULUCF står för Land Use and Land Use Change and Forestry. På svenska blir det markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. För det flesta länder blir denna sektor en sänka (negativa utsläpp) eftersom skogen binder mycket koldioxid. För Sverige med sin omfattande skogsareal är den särskilt stor.
SNV:s nya siffror visar att man tidigare underskattat den här sänkan under en stor del av tidsperioden. Men för senare år har man istället överskattat den och detta samtidigt som det reella upptaget minskat kraftigt. Resultatet blir dramatiskt, Sveriges nettoutsläpp ökar kraftigt. För 2023 handlade det om drygt 13 miljoner ton.
Så även om, vilket Romina Pourmokhtari kommunicerat, Sveriges utsläpp minskade något 2023, så släppte vi netto ut mer växthusgaser till atmosfären än vad vi gjort på ett par decennier. Detta på grund av att upptaget i skog och mark minskat kraftigt och kontinuerligt sedan 2015, enligt SNV:s nya siffror.
Varför är då detta viktigt? Jo, för det första så är det de växthusgaser som de facto når atmosfären som också påverkar klimatet. Vårt skogsbruk samt skogens och markens förmåga att binda koldioxid är precis lika viktigt som att påverka de utsläpp som kommer via skorstenar och avgasrör. För det andra så bygger hela EU:s klimatpolitik på det man kallar för nettoutsläpp. EU:s mål om klimatneutralitet till 2050 innebär att vi inte ska släppa ut mer än vad vi också kan binda på det egna territoriet – det som internationellt kallas för nettonoll (Sverige har för sin egen klimatpolitik en annan definition). En intressant detalj är att Sverige, enligt SNV:s nya siffror, nådde nettonoll redan 2011 – utan att vi visste om det! Men sedan 2015 har det alltså gått uppåt igen.
EU:s klimatuppgörelse innehåller förutom regleringar och nationella åtaganden av utsläppen också nationella åtaganden när det gäller upptaget i LULUCF. För Sveriges del innebär det att det årliga nettoupptaget ska vara 4 miljoner ton högre år 2030 jämfört med medelvärdet för perioden 2016–2018. Med SNV:s reviderade beräkningar har, skulle jag vilja påstå, Sveriges möjligheter att nå sitt LULUCF-åtagandet gått från mycket svårt till ännu mycket svårare.
Mycket svårt var det alltså redan därför att det länge har varit uppenbart att tillväxten i den svenska skogen är avtagande. Nu är det ännu mycket svårare eftersom siffrorna för 2016 – 2018 reviderats uppåt, så att medelvärdet följaktligen är högre än vad man utgått från tidigare.
EU:s klimatpolitik är indelad i tre sektorer. ETS, ESR och LULUCF. ETS är verksamheter som ingår i EU:s gemensamma handelssystem med utsläppsrätter, främst industri och energiproduktion – här finns inga nationella åtaganden. ESR är den icke handlande sektorn – främst inrikes transporter. LULUCF är alltså skog och markanvändning. För ESR och LULUCF finns nationella åtagande fördelade på alla EU:s medlemsländer om utsläpp respektive upptag fram till 2030. I nedanstående diagram visas hur Sveriges klimatutsläpp utvecklats sedan 2005 enligt SNV:s reviderade redovisning.
Det är en tydligt nedåtgående trend för både ETS och ESR sektorn. År 2024 kommer det dock, enligt miljö- och klimatdepartementet, ske en tillfällig ökning för ESR. Det anmärkningsvärt nya är hur LULUCF kraftigt krymper ihop. När underlaget är svajigt så blir också politiken svajig och det är inget man kan skylla på Romina Pourmokhtari, eller för den delen hennes företrädare.
Men jag undrar nu om inte hela EU:s klimatpolitik förlorar en del av sitt fotfäste. Om de svenska siffrorna för LULUCF är så svajiga, hur är det då med andra länder? Jag har svårt att tänka mig att svenska experter och deras metoder skulle ha varit så mycket sämre än andra länders. Men om så skulle vara fallet är frågan vem/vilka det är som bör hängas (bildligt talat). SNV har mycket att svara på!
(Om någon vill ha tabellunderlaget till diagrammet ovan, skicka ett mejl så fixar jag det.)
Christer Hallerby
Lämna ett svar