På Hawaii högt upp på vulkanen Mauna Loa finns ett observatorium där man regelbundet mäter koldioxidhalten. Det blev ett kortare avbrott i mätserien efter ett utbrott i vulkanen 2022, men annars finns en obruten mätserie varje månad sedan 1958. Här handlar det alltså om handfasta verkliga data från en och samma geografiska mätpunkt under lång tid – inte beräkningar, uppskattningar eller algoritmer.
Under 2024 noterades den största ökningen under ett kalenderår sedan mätningarna inleddes, 3,58 ppm (parts per millions). I nedanstående diagram redovisas ökningarna för varje år fram till 2023, vars notering nu alltså överträffas av 20241.
Som ni ser i diagrammet så är det ingen jämn ökningstakt utan det går lite upp och ned. Met Office (Storbritanniens motsvarighet till SMHI) hävdar också att det inte blir ett nytt rekord igen 2025 utan att ökningstakten faller tillbaka något. Variationerna beror i hög grad på väderfenomenen El Niño och La Niña, som i sin tur påverkar jordens förmåga att i naturliga sänkor absorbera koldioxid. Under 2024 dominerade El Niño men den effekten avtar nu successivt. De svarta strecken av 10 års medelvärden visar dock att trenden är tydligt uppåtgående.
Det är alltså inte bara så att koldioxidhalten i atmosfären hela tiden ökar, ökningstakten är också klart uppåtgående. Det är följdriktigt i förhållande till vår konsumtion av fossila bränslen. Trots alla klimatkonferenser och klimatöverenskommelser så ökar förbrukningen hela tiden – se en tidigare blogg här. Konsumenterna köper allt större mängder olja, kol och gas för varje år som går. Oljeproducenter och oljebolag i Saudi-Arabien, Arabemiraten, Ryssland, USA m.fl. gläds åt en växande marknad och ler i mjugg när varje ny klimatöverenskommelse, som syftar till motsatsen, klubbas.
Sambandet mellan förbränningen av fossila bränslen, koldioxidutsläpp och ökad koldioxidhalt i atmosfären förnekas numer knappast av något. Det bygger också på obestridliga objektiva data. Det är lite annorlunda när det sedan gäller koldioxidhaltens (och andra växthusgasers) inverkan på väder och temperatur. Här finns det fortfarande skeptiker och ännu fler som inte verkar bry sig. En av dem har nu tyvärr flyttat in i Vita Huset och drar USA återigen ut ur Parisavtalet.
Men de data som visar att jordklotet värms upp går knappast att ifrågasätta. Copernicus som är en del av EU:s rymdprogram använder sig av satellitdata för att mäta temperaturen på jorden. I en rapport nyligen konstaterade man att 2024 var det varmaste året hittills, 1,6 grader över förindustriell nivå. Parisavtalets mål är att hålla den globala temperaturökningen klart under 2 grader, men sträva efter att begränsa den till under 1,5 grader. Vi har alltså nu passerat den nedre gränsen.
Det finns fler institut än Copernicus som mäter den globala temperaturen. Men alla hamnar ungefär i samma härad. The World Meteorological Organization gör uppskattningen 1,55 grader baserat på sex olika källor. Som påpekats ovan så var 2023 och 2024 år El Niño var i farten. För 2025 finns därför möjligheten att vi går tillbaka till en nivå under 1,5 grader. Men med fortsatt stigande konsumtion av fossil energi, så blir det i så fall endast tillfälligt. Och El Niño kommer att komma tillbaka.
Vare sig temperaturen i sig eller dess variationer är jämnt fördelade över jordklotet, vilket framgår av nedanstående bild från Copernicus rapport. Observera att jämförelsen nu inte görs mot förindustriell tid utan temperaturskillnaderna gäller mot referensperioden 1991-2020.
I Sverige var 2024 inget rekordår förutom i våra absolut nordligaste delar. Till exempel i Abisko överträffades det tidigare rekordet från 2020 1,4 grader med 0,2 grader. I övrigt upplevdes nog väderåret som ganska normalt. Vi hade inga längre värmeperioder under sommaren som till exempel 2020. Ändå blev 2024 preliminärt det sjätte varmaste året någonsin. Det blev också en del lokala värmerekord enskilda dagar. Till exempel nåddes den högsta septembertemperaturen i Sverige någonsin i Lund den 3 september med 31.1 grader.
Ser vi på Europa i dess helhet så blev det däremot ett nytt rekordår. Enligt Copernicus landade den genomsnittliga temperaturen på 10,69 grader, En ökning med 0,28 grader i förhållande till det tidigare rekordåret 2020 och 2,92 grader över förindustriell tid. Europa tillhör alltså de delar av världen som uppvärms allra snabbast.
Christer Hallerby
- Observera att detta är en av jordens mätpunkter, när genomsnittet för alla (bland annat satellitdata) räknas fram för 2024 så kan siffrorna se lite annorlunda ut. En del tyder på att det där kanske inte blir ett nytt rekord 2024. Men det är små differenser – trender och slutsatser blir desamma. ↩︎
Lämna ett svar