Svenska utsläpp av växthusgaser

Energi och Klimat 1

Jag kommer att skriva en del om energi och klimat framöver. Jag börjar här med några grundläggande fakta om Sveriges utsläpp av växthusgaser. Följer man bara media är det lätt att få bilden av att inget händer, att utsläppen bara ökar och ökar, att vi går en dyster framtid till mötes. Riktigt så är det inte. Den gängse bilden behöver nyanseras.

Men innan jag går vidare vill jag bara deklarera, att någon klimatförnekare är jag inte. Det finns, som jag ser det, ett antal oomtvistliga sanningar där forskningen är i stort sett entydig:

• Vi är inne i en period där halten av växthusgaser i atmosfären växer kraftigt.
• Växthusgaser binder värme och påverkar därmed klimatet på jorden.
• Tillväxten av växthusgaser i atmosfären beror huvudsakligen på mänsklig aktivitet.
• Tillväxten måste stoppas för att vi inte ska få en dramatisk försämring av levnadsförhållandena på stora delar av jordklotet.

Jag ser det dock som fullt möjligt med de tekniska förutsättningar som gäller och trots den geopolitiska situationen, att till rimliga kostnader och andra uppoffringar kunna hantera en viss uppvärmning och sedan få ett stopp på utvecklingen innan saker och ting går alldeles överstyr. Mänskligheten kommer att överleva. Osäkerheten handlar om till vilket pris.

Sveriges utsläpp av växthusgaser har minskat under en lång följd av år. De toppade 1970. Ser vi enbart på koldioxid, handlar minskningen om mer än 60 procent (nedanstående diagram från Our World in Data).

Den kraftiga nedgången under 1970-talet berodde huvudsakligen på att vi ersatte oljeberonde för bland annat uppvärmning med el från kärnkraftverk. Viktigt var också att vi byggde ut fjärrvärmen.

Men det är inte bara koldioxid som bidrar. Andra betydande växthusgaser är metan och dikväveoxid (lustgas). Man lägger därför ihop alla olika gaser som bidrar till uppvärmningen och mäter i koldioxidekvivalenter. I både svenska och internationella sammanhang är 1990 ofta basår när man sätter mål och ingår överenskommelser. Men även här är trenden för Sveriges del minskande utsläpp. Det handlar om 37 procent fram till och med 2022. (Nedanstående diagram baseras på Naturvårdsverkets siffror och för 2022 är de preliminära).

Nu är det inte bara Sverige som minskar sina utsläpp. Det gäller även för EU totalt (-28,64 procent till och med 2021) och faktiskt också USA även om minskningen är mer modest, -2,3 procent (data från FN). De som framförallt ökar sina utsläpp är Kina (absolut mest), Indien och andra länder i Asien och Afrika.

En väsentlig del av det vi släpper ut når dock aldrig atmosfären. Därför mäter man också den del av utsläppen som tas om hand på det egna territoriet, som ackumuleras i till exempel växtlighet och vatten. När det här väger jämt, alltså när utsläppen och upptagen är lika stora så talar man om klimatneutralitet eller nettonollutsläpp. När EU formulerat sitt nya mål så är det också klimatneutralitet utifrån detta sätt att räkna som gäller för 2050.  I det svenska långsiktiga målet för 2045 får större delen av sänkan dock inte räknas med, utan endast den del som beror på nya åtgärder.

Som framgår av nedanstående, tar vi hänsyn till sänkan och drar bort upptaget av växthusgaser så dämpas Sveriges utsläpp ganska rejält. År 2021 var Sveriges nettoutsläpp 6 Mton CO2-ekv.

Sveriges utsläpp är naturligtvis marginella i ett globalt perspektiv, någonstans mellan 0,1 och 0,3 promille. Därför har de som påstår att vad vi gör i Sverige globalt sett är betydelselöst, visst fog för detta. Det går att hävda att det vi gör här egentligen inte har någon betydelse alls för klimatet. Men det är en sanning med mycket stor modifikation. Klimatfrågan är global och alla utsläpp har global påverkan, inget land kan och bör undandra sig ansvar. Sverige är en del av detta globala sammanhang och bör bidra som alla andra. Frågans allvar gör det också mer än motiverat att vara pådrivande både internationellt och i EU. Men att vi ska gå före, vara bäst i klassen kan man naturligtvis ifrågasätta nyttan av. Likaså att vi ska ha tuffare formulerade mål än EU i stort.

Fortsättning följer. I kommande inlägg kommer jag att närmare granska andra sätt att mäta samt analysera de svenska klimatmålens pregnans och relevans.

Christer Hallerby