Ny mandatperiod i EU – vilken makt får de liberala partierna?

(Bloggen är uppdaterad)

Liberalernas grupp Renew får 77 mandat i det nya EU-parlamentet. Därmed är det den grupp som tappade mest i valet – 25 mandat. Det har fått mig att undra hur det står till med liberalismen och liberala partier i EU. Jag har därför gjort en genomgång med fokus på de partier som är medlemmar i Renew. Vilket inflytande kommer de att få i EU:s viktigaste institutioner? Hur gick det för dem i EU-valet? Vilken position har de i sina hemländer och hur är läget i den dagsaktuella opinionen? Vilka liberaler får de mest framträdande positionerna i EU-samarbetet?

Svaret på frågorna kan kort sammanfattas, att riktigt bra är det inte. Liberalismen är på defensiven och tappar i både styrka och inflytande. Men det är inte riktigt så illa som jag befarade före genomgången.  

Tappet i EU-valet har framförallt skett i Frankrike. Men även Spanien kan betraktas som en smärre katastrof där det liberala Ciudadanos tappade alla sina fem mandat. De resultat som först trillade in för Renew var något bättre än den slutliga sammanställningen. Det beror främst på att tjeckiska ANO med 7 mandat lämnat Renew för att istället gå med i den nya höger om höger gruppen ”Patriots for Europé” bildad av bland andra Orbans och Le Pens partier. ANO ansågs redan tidigare som ett märkligt parti i Renew-sällskapet men det är ändå ett anmärkningsvärt byte– från liberaler till högerextrema.  

EU har tre huvudsakilga maktcentra. Förutom EU-parlamentet är det huvudstäderna (läs medlemsländernas regeringar som representeras i Ministerrådet) och EU-kommissionen.

Idag finns Renew-partier med i regeringarna i Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Irland, Belgien, Bulgarien, Danmark, Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen och Luxemburg. Inte så dåligt,men då är det osäkert vad som händer i Frankrike och Belgien. Men även om det blir en annan regering i Frankrike så är det presidenten, alltså Macron, som sitter vid bordet i Bryssel. Plats i regeringarna innebär att man är med och formar ländernas positioner inför EU-besluten, man tar också plats i Ministerrådet för sina respektive ansvarsområden som ministrar.

Några av partierna samverkar i regering med partier som tillhör någon av EU:s högeromhöger-grupper. Det gäller Liberalerna i Sverige, VVD i Nederländerna och Svenska Folkpartiet i Finland. Dessa partier verkar ha straffats i fördelningen av Renews topposter. Den enda från dessa partier jag hittar i Renews toppgarnityr är Anna-Maja Henriksson från Svenska Folkpartiet som är en av gruppens vice-presidenter. Men ingen MEP från de uppräknade partierna blev koordinator/talesperson i sitt utskott. Svenska Centerpartiet och finska Centerpartiet, som bägge sitter i opposition, knep dock två respektive en av dessa positioner.

Det är också regeringarna som nominerar ledamöter till den kommission som Ursula von der Leyen snart ska sätta samma. Förra mandatperioden hade Renew sex kommissionärer men det är man långt ifrån i den pågående processen. Troligen bli siffran halverad. Tack vare att den traditionella maktfördelningen i EU-parlamentet stod sig, om än knappt, så kunde som tidigare EPP (konservativa och kristdemokrader), S&D (socialdemokrater och socialister) samt Renew göra upp om toppositionerna, vilket innebar att Renews Kaja Kallas från Estland nominerades till kommissionen som utrikeschef (EU:s höge representant) . Därutöver har också Frankrike omnominerat Thierry Breton. Några andra känner jag för närvarande inte till men regeringarna har på sig till den sista augusti.

I det följande gör jag en genomgång av situationen i respektive land. Det kan kanske blir lite enahanda läsning. Men för politiska nördar som jag själv finns det säkert saker av intresse. Noteras bör att endast länder som har partier representerade i Renew finns med.  Det innebär att till exempel Italien saknas. Jag tar gärna mot kommentarer, rättelser och kompletteringar. Landanalysen kommer att uppdateras.

Frankrike

Störst i Renew är fortfarande Macrons mittenkoalition med hans eget parti Renaissance i spetsen. Men valresultatet blev en katastrof när man tappade 10 mandat och gick från 23 till 13. Direkt efter valet till Europaparlamentet utlyste Macron nyval till det nationella parlamentet. Ett drag som både geniförklarades och idiotförklarades. Resultatet blev dock inte så illa som många befarade. Vänstern mobiliserade för att stoppa Le Pen samtidigt som katastrofen för Renaissance inte blev så djup som man fruktat. Ingen grupp fick egen majoritet. Macron har tre år kvar som president och en fortsatt stark position i parlamentet, vilket innebär att franska liberaler fortsatt kommer att spela en viktig roll både i fransk och europeisk politik. Frankrike har också nominerat om Thierry Breton från Renaissance till EU-kommissionen.

President i Renew är Valérie Hayer från Renaissance. Pascal Canfin var under förra perioden ordförande i miljöutskottet och central i ”Fit for Europé” – processen. Han får inte fortsätta i den positionen men är fortsatt koordinator/talesperson för Renew i miljöfrågor. Stéfhanie Yon-Courtain blir central som talesperson i Ekonomiutskottet. Den franska mittenkoalitionen knep ytterligare sju poster när Renew fördelade rollerna som koordinatorer/talespersoner i utskotten, vilket understryker fransmännens fortsatt centrala roll i Renew.

Tyskland

Näst största land i Renew är Tyskland med åtta mandat.  Fem av dessa (oförändrat i förhållande till förra mandatperioden) gick till Fridemokraterna (FDP). FDP är nog det viktigaste liberala partiet i Europa om vi ser till hela efterkrigsperioden. Det var där vi under 1970- och 80-talen hämtade ideologisk inspiration och organisatorisk styrka. Det tyska systemet med partianknutna stiftelser för att främja demokrati hemma och utomlands har varit en plattform för många europeiska politiker att skapa internationella kontakter och bygga nätverk. Liberala och FDP-nära Friedrich Nauman Stiftung har betytt mycket för många svenska folkpartister och liberaler. Detta har också gett tyska liberaler en central och ledande roll i allt internationellt liberalt samarbete, särskilt Europa och EU.

FDP har var länge ett tydligt socialliberalt parti men idag betecknas det ofta som marknadsliberalt. Man är en del av dagens tyska regering som i övrigt består av Socialdemokraterna och De Gröna. I senaste valet till Bundestag (det nationella parlamentet) nådde man historiskt starka 11,5 procent. Men hela regeringen har tappat i förtroende, nu ligger FDP på fem procent i opinionen (enligt Politicos poll of polls).

De tre övriga Renew-mandaten gick till en grupp som heter Freie Wähler (som jag inte vet så mycket om). De ökade med ett mandat i förhållande till förra mandatperioden. Enligt Wikipedia är partiet en sammanslagning (2010) av olika politiska grupper som främst fokuserat på lokala frågor. Man beskriver sig själva som ett antietablissemangsparti som inte går att placera på den traditionella politiska skalan.

FDP:s ledande namn i parlamentet är Marie-Agnes Strack-Zimmermann. Hon var Renews så kallade ”lead-candidate” i valet men blir knappast aktuell för kommissionen. Istället har hon fått en av Renews tre ordförandeposter i parlamentet – den för försvar och säkerhet. En nyckelroll mot bakgrund av kriget i Ukraina och att frågan om ett vidgat säkerhetspolitiskt samarbete kommer att stå högt på EU-agendan. Den passar hennes bakgrund bra som tidigare ordförande för försvarsutskottet i Bundestag.

Nederländerna

Nederländerna har sju mandat fördelade mellan VVD (4) och D66 (3). Det innebär att VVD minskar med ett och D66 ökar med två mandat i förhållande till förra mandatperioden. VVD anses som högerliberala medan D66 är mera socialliberala och med en tydligt grön profil.

Renews förmodligen starkaste företrädare i Europeiska Rådet vid sidan om Macron har varit VVD:s rutinerade statsminister Mark Rutte. Men det gick dåligt för VVD i det senaste nationella valet i november i fjor, där man förlorade nästan en tredjedel av sitt väljarstöd och nådde 15,2 procent. Rutte hade redan före valet tillkännagett sin avgång och kandiderade inte. Nu kommer han istället snart att tillträda som generalsekreterare i NATO. Valet blev istället en stor framgång för högernationalistiska PVV med Geert Wilders i spetsen. Regeringsförhandlingarna har som alltid i Nederländerna varit långa och komplicerade och först i maj strax före EU-valet fanns en uppgörelse klar. Det är en tydligt högerlutande regering som nu tillträder där både VVD och PVV ingår. Man har dock valt en partipolitiskt obunden tidigare regeringstjänsteman till statsminister.

Även D66 rasade i det nationella valet från 15 till 6,3 procent, framförallt på grund av en ökad konkurrens om de gröna väljarna. Idag når VVD 13 och D66 7 procent i opinionsmätningarna (Politicos poll of polls).

Greben-Jan Gerbrandy från VVD är en av VVD:s vicepresidenter. Ingen från Nederländerna finns med bland dem som utnämnts till koordinatorer/talesperson i utskotten.

Slovakien

Slovakien har sex representanter i Renew och eftersom alla kommer från det Progressiva partiet så bli detta också näst största parti i gruppen efter franska Renaissance. De progressiva vann EU-valet i Slovakien. I det nationella parlamentet är man största oppositionsparti. Det är Putinkramaren Robert Fico från det så kallade socialdemokratiska SMER som har premiärministerposten.

De Progressiva fick 27,8 procent i EU-valet. Man fick 18 procent i senaste parlamentsvalet 2023 och i dagens opinionsmätningar ligger man på 22 procent.

Martin Hojsík är en av vicepresidenterna i Renew. Partiet har tilldelats två poster som utskottskoordinatorer i Renew.

Irland

Även Irland har sex representanter i Renew. Fyra av dessa kommer från Finna Fáil, ett parti med en lång historia i irländsk politik. Idag betecknas partiet som högerliberalt eller konservativt liberalt. De två övriga mandaten kommer från olika grupperingar som i valet betecknade sig som oberoende.

Finna Fáil sitter sedan 2020 i koalitionsregering med sin gamla ärkefiende Finna Gael. EU-valet blev en stor framgång då man gick från två till fyra mandat med 16,6 procent av rösterna. I det senaste nationella valet 2020 fick man 22,2 procent (första omgången) och i dagens opinionsmätningar når man 20 procent (Politicos poll of polls).

Finna Fáils Barry Andrews har fått en av Renews tunga poster, en av gruppens tre ordföranden i parlamentets utskott. Andrews kommer under kommande mandatperiod att leda utskottet för internationella utvecklingsfrågor med bland annat bistånd och FN:s Agenda 2030.

Belgien

Den politiska strukturen i Belgien är komplicerad. Det finns fyra ”regeringar” en för huvudsakligen fransktalande Vallonien, en för Flandern med sin historiska anknytning till Nederländerna, en för den i hög grad internationella storstaden Bryssel samt en federal som ska hålla ihop det hela. Partistrukturen skiljer sig också. I Vallonien är liberala Reformrörelsen (MR) ett stort parti. Motsvarigheten i Flandern Öppna VLD är betydligt mindre.

I EU-valet fick MR tre mandat, vilket är en ökning med ett, medan det flamländska partiet fick oförändrat ett. I Renewgruppen finns ytterligare ett belgiskt parti franskspråkiga Les Engagés med ett mandat – också det oförändrat. De nationella valen som hölls samtidigt med EU-valet ledde till en rejäl högerkantring och den liberalt ledda regeringens avskedsansökan. Jag har inte sett någon ny regering ännu. För MR som parti var valet dock en stor framgång när man ökade från 7,4 till 12,6 procent. För Open VLD gick det dock åt motsatt håll – en minskning från 9,8 till 5,8 procent. Les Engagés fick 5,2 procent i årets val.

Under den gångna mandatperioden var den tidigare partiledaren för MR och premiärministern Charles Michel ordförande för Europeiska Rådet, ett av de absoluta toppjobben i EU. Det är inte klart vem som blir belgisk kommissionär men Michel är knappast aktuell. MR:s gruppledare Oliver Chastel har utsetts till koordinator/talesperson för Renew i Budgetkontrollutskottet. Hilde Vautmans från de flamländska liberalerna har motsvarande roll i utskottet för utrikes frågor. Sofie Wilmés från MR är en av Renews två viceordföranden i parlamentets presidium. Det är tydligt att belgarna fortsatt har ett tungt inflytande i Renew.  

Bulgarien

Bulgarien fick 5 mandat i Renews grupp, vilket är en stark ökning (+4) i förhållande till förra valet 2019. Mandaten är fördelade på två partier DPS  3 (Rörelsen för rättigheter och friheter) och DB 2 (Demokratiska Bulgarien).

Bulgarien hade parlamentsval den 9 juni samtidigt som EU-valet. Någon ny regering har jag ännu inte sett. DB ingår i den styrande regeringskoalitionen, som gick tillbaka i valet. Även DPS tappade men totalt sett så är det en fortsatt starkt liberal representation i det nationella parlamentet.

Ilhan Kyuchyuk från DPS har tilldelats en av Renews tunga poster i parlamentet som ordförande i utskottet för rättsliga frågor.  

Danmark

Renew blev största grupp i det danska EU-valet där man knep 4 mandat. De är dock fördelade på tre partier. Venstre 2, Moderaterna (Løkke Rasmussens parti) 1 och Radikale Venstre 1.  Moderaterna och de Radikale håller ställningarna från föregående mandatperiod medan Venstre förlorar ett mandat. I Danmark finns ytterligare ett parti som betecknar sig som liberalt, Liberal Alliance, men de har valt medlemskap i EPP.

Inrikespolitiskt så är Venstre och Moderaterna i regeringskoalition med Socialdemokraterna medan Radikale är i opposition. Moderaterna är egentligen en utbrytning ur Venstre, som skedde efter förrförra valet då Løkke Rasmussen petades som partiledare och istället efter ett tag ”öppnade eget”.  Venstre nästan halverades i senaste valet till folketinget, från 43 till 23 mandat. Istället knep Moderaterna 16. I opinionsmätningarna går det minst sagt dåligt för regeringen. Socialdemokraterna har tappat 8 procentenheter sedan valet, Venstre 4 och Moderaterna 3. Istället är det oppositionspartierna Socialistisk Folkeparti och Liberal Alliance som för närvarande går bäst. De Radikale ligger i nivå med valresultatet på 4 procent.

Den gångna mandatperioden har Danmark haft en av de tyngre kommissionärerna, Margrethte Vestager med bakgrund i de Radikale och ansvarig för konkurrensfrågorna. Jag har ännu inte sett någon dansk nominering till den tillträdande kommissionen. I Renew är Morten Løkkegaard från Venstre en av vice-presidenterna och sannolikt den idag mest inflytelserike nordiske politikern i gruppen. Det finns ingen dansk med bland dem som Renew utnämnt till talespersoner/koordinatorer i Parlamentets utskott.

Rumänien

Tre rumäner från två olika partier sitter i Renews grupp. Det är en tillbakagång med fyra mandat jämfört med förra perioden. Störst 2019 blev REPER (Renewing Romania’s European Project) med 5 mandat, men de är borta ur bilden nu. USR (Unionen Rädda Rumänien) ökade från ett till två mandat. Det parti som kallar sig liberalt (PNL) och som sitter i koalitionsregering tillsammans med Socialdemokraterna är medlem i gruppen EPP.

Inrikespolitiskt tillhör USR en oppositionsallians som kan betecknas som mittenhöger. Ingen av rumänerna har tilldelats någon tyngre post i Renew.

Finland

Från Finland har Centerpartiet två parlamentsledamöter och Svenska Folkpartiet en. Det är oförändrat i förhållande till förra mandatperioden.

Svenska Folkpartiet sitter i den finska regeringen under statsminister Petteri Orpo från Samlingspartiet (Moderaternas motsvarighet). I regeringen finns också Sannfinländarna, vilket inneburit stor turbulens och intern debatt i SFP på samma sätt som i Sverige vad gäller förhållandet Liberalerna och Sverigedemokraterna.

I den inhemska opinionen ligger Centerpartiet stadigt på cirka tolv procent och Svenska Folkpartiet lika stadigt kring cirka fyra procent – det är sedan gammalt.

Elsi Katainen från Centerpartiet har utsetts till koordinator/talesperson i utskottet för jordbruksfrågor.

Sverige

Om Sverige håller jag mig kort men noterar att Centerpartiet har två representanter och Liberalerna en i Renew-gruppen, vilket är oförändrat i förhållande till förra mandatperioden.

Det finns två koordinatorer/talespersoner för Renew från Sverige, bägge centerpartister. Det är Emma Wiesner i fiskefrågor och Abir Al-Sahlani när det gäller jämställdhet.

Portugal

Iniciativa Liberal fick senast två mandat i EU-parlament. Förra mandatperioden hade landet ingen representation i Renew. Det är ett relativt ungt parti, bildat 2016 och kan betecknas som klassiskt liberalt. Det går för närvarande relativt bra i de inhemska opinionsmätningarna. I parlamentsvalet i mars i år fick man 4,9 procent av rösterna. I dagens opinionsmätningar ligger man på cirka åtta.

Jaâo Cotrim de Figueiredo har utsetts till en av Renews vicepresidenter. Partiet har inga koordinatorer/talespersoner.

Österrike

NEOS gick i valet från en till två ledamöter i EU-parlamentet. NEOS bildades 2012 och räknas som ett mittenparti i österrikisk politik. I valet till det nationella parlamentet 2019 fick man 8,3 procent av rösterna. I dagens opinionsmätningar ligger man på runt 10 procent.

Partiet har inga koordinatorer/talespersoner.

Litauen

Två partier (+1)  finns representerade i Renew med vardera ett mandat. Liberalų Sąjūdis (Liberal Movement) respektive Laisvės partija (Freedom Party). Bägge partierna ingår i Litauens regeringen. I opinionsmätningarna ligger de på cirka nio respektive fem procent.

Dainius Žalimas från Laisvės partija är koordinatorer/talespersoner i utskottet för rättsliga frågor.

Estland

Renew tappade ett mandat i Estland i och med att Reformpartiet (Eesti Reformierakond) gick från två till ett. Centerpartiet (Eesti Keskerakond) behöll sitt mandat.

Kaja Kallas från Reformpartiet är en av Europas tyngre och mest profilerade liberala politiker. I uppgörelsen mellan EPP, Renew och socialistgruppen för några veckor sedan som fördelade EU:s topposter tillföll rollen som utrikes- och säkerhetspolitisk kommissionär (EU:s höge representant) Renew som nominerat Kallas. Hon ska dock precis som alla andra kommissionärer godkännas av parlamentet innan hon kan tillträda.

Kallas har varit en framgångsrik ledare för Reformpartiet men avgick både som partiledare och statsminister för att kunna ta på sig EU-jobbet. Vid regeringsombildningen som följde efterträddes hon som statsminister av tidigare klimatministern Kristen Michal från samma parti. Den tidigare koalitionsregeringen med Socialdemokraterna och Estland200 fortsätter.  I senaste valet (2023) till det nationella parlamentet fick Reformpartiet 31,2 procent av rösterna men har sedan dess dalat en hel del. I dagens opinionsmätningar når man cirka 17 procent. Centerpartiet som i valet fick 15,3 procent ligger nu på cirka 13 i opinionsmätningarna.

Centerpartiets Jana Toom är koordinator/talesperson i utskottet för sysselsättning och sociala frågor.

Spanien

Spanien är ett av EU:s befolkningsmässigt största medlemsländer men endast en av 61 platser i parlamentet tillhör Renew. Det är hela sex platser färre än förra mandatperioden. Ciudadanos blev i årets EU-parlamentsval utraderat. Det mandat som är registrerat för Renew tillhör, så vitt jag kunnat förstå, ett baskiskt nationalistparti.

Även i de inhemska opinionsmätningarna är Ciudadanos i princip borta, man ligger runt en procent.

Polen

Även Polen är en av EU större medlemsländer och även där har Renew endast ett mandat. Det är oförändrat sedan förra mandatperioden och då som nu innehas det av Polska 2050. Partiet betecknas som mitten/höger och är inte medlemmar i Alde. I inrikespolitiken samarbetar man i en koalition som går under namnet Tredje Vägen, som i parlamentsvalet 2023 fick 14,4 procent av rösterna. I dagens opinionsundersökningar ligger man runt 11 procent. Tredje Vägen är en del av Donald Tusks regeringsunderlag.

Michal Kobosko är koordinator/talesperson i ”the Committee on Petitions” – det utskott som hanterar skrivelser och förslag från EU:s medborgare.

Lettland

Lettland har ett av Renew-mandaten. Det är oförändrat jämfört med föregående mandatperiod och innehas av ”Lettlands Utveckling”.  Jag kan inte se att partiet är representerat i det nationella parlamentet men det noterar kring fyra procent i dagens opinionsundersökningar.

Ivars Ijabs är en av Renews vicepresidenter.

Luxemburg

Demokratiska Partiet minskade från två till ett mandat i årets val. Partiet är en del av landets regeringskoalition – tillsammans med socialdemokrater och gröna. I valet till det nationella parlamentet 2018 fick man 16,9 procent av rösterna. I dagens opinionsundersökningar ligger man runt 14 i en uppåtgående trend.

Charles Goerens blev koordinator/talesperson i utskottet för utvecklingsfrågor

Christer Hallerby